Har idag varit iväg och tränat på gym, första gången jag fått en ordentlig introduktion till de olika maskinerna och verkligen testat på det. Jag har köpt ett medlemskap och bundit mig i ett år, så nu finns det inga ursäker. Ser fram mot att se hur mycket träningsvärk jag får imorgon… Tanken är att jag skall pallra mig iväg igen på fredag. Jag ser fram mot att slippa både rygg- och huvudvärk, jag är övertygad om att mycket av det där bottnar i min dåliga form och ergonomin (eller snarare, brist på samma) när man sitter av sina marathonpass framför datorn under terminerna..
Rats
27
Mar
Well, it’s been a while and a lot has happened since my last rat related post. I am sorry to say, that Althea is no longer with us. She developed an aggressive behaviour over a time span of little more than a month, and at the end I just had no choice but to give her peace.
It all started out one lazy afternoon, which I spent in front of my computer. I was probably reading about Empire or Louis Seize, since we had just gotten a history assignment and those were my style periods. Althea had been sleeping in my neck for some time, she moved a bit – and suddenly bit me! I now had a brand new bleeding piercing the place where my right shoulder meets the neck. I was a bit upset, but people suggested to me that it might just have been a dream or something.. And I let it go. For a week nothing happened, until suddenly she ran up my arm and bit my ear. Again, she’d bit me hard and it bled. And thus it continued, I got myself a bite in a finger too, and she was after my hand but there I was a bit too fast. She’d begun to be all edgy and scared of everything as well, at times I’d find her sitting in a corner, hyperventilating, and with her eyes popping. And again, other times she would just be the wonderful little rat that I had grown to love so much. Always eager to climb up on my shoulder, lick me on the fingers or on the side of my neck.
I contacted the breeder, and got the advice to put her to sleep. One of her siblings had begun biting as well, and she explained that aggressive behaviour usually debuted at that age. So I got an appointment at the vet’s, but.. In the end, I just couldn’t do it. Thea, my baby 
I figured that as long as she didn’t come close to my head, she could still be company for Malta and live a happy life anyway.. But in the meanwhile, I’d bought a little baby rat from a breeder in Ribe (I know, it’s beginning to get confusing X( ), you can read about how I picked her up here.
Rats aren’t supposed to be alone, and at once when I’d decided that Thea would be put to sleep I looked for company for Malta. But it is always a good idea to have three, in case something happens to one of them, so I went and bought the baby even though Thea was still around. I was having some trouble with Thea not accepting the new premises, she’d run up my arm like crazy trying to get to the shoulder where she’d always been sitting whenever I was home. After probably 50-something attempts, where she’d been lifted down each and every time, she started screaming and squealing when I denied her the shoulder spot and it just broke my heart She was so stressed and desperate. Everything really just went downhill from there, she became even more insecure, afraid and angry.
Then there was Lily. At first, everything was fine. I really believed that this new thing might work out just fine. But then Thea discovered that Lily dared climbing on me – and all hell broke lose. She dragged Lily around, boxed and slapped her, and tried to bite her underbelly. It was horrible, I had to slap Thea to separate the two of them. And then I just knew that this wasn’t working. Do mind, not because of Thea’s behaviour towards the baby – while it is on the edge of what is acceptable, it is not entirely unusual and could most likely be worked out, if that was the only issue. But it was the culmination of all those events, that was leading up to a decision that I by no means enjoyed..
The vet was very kind, and it didn’t take long at all. She got a calming injection at first, and was unconscious when she was given the final dosis. I lit a little candle for her, it burned all day.
I miss her. A lot. Some times I still look for her spots in the cage. Even though I am never doubting that it was the right thing to do, it still hurts.
Vegetarisk pannbiff på menyn!
27
Mar
Som alltid när det är söndag, så blir jag lite extra husmanskostig.. Den här gången vankades det pannbiff :3 Som vanligt har jag inga exakta recept, men såhär gjorde jag i alla fall:
Kokade en kokpåse ris, tror det är 1-2 portioner i en. Lät den stå och gotta till sig och bli riktigt klistrig.
Mixade en rödlök, vitlök, två nävar hasselnötter, lite solrosfrön, solrosolja, olivolja med basilika och chili, grillkrydda, örtsalt och peppar. När det var lagom finmalt (allt efter smak) blandade jag i riset och ett ägg, och gav även det en omgång i mixern. Allting skall vara rätt fast, och kunna behålla sin form på pannan. Stekpannan måste förresten vara upphettad och generöst oljad innan man sätter igång att steka 
Biffarna får vara på tills de är klara, för mig tog det.. Ja, jag vet faktiskt inte – tag av dem när ytan är fin och de är fasta i formen, så blir det bra XD
Såhär såg min något tidiga söndagsmiddag alltså ut:
Självklart serverad med rödkål, potatis och hemlagad sås, hehe ^^ Velbekomme!
På långtur!
07
Mar
Jag är nyligen hemkommen från Ribe – för er som inte vet vart det ligger, så räcker beskrivningen “långt bort utta bara faen!” väldigt långt 
Tog fyra timmar att åka dit i morse – egentligen skulle det bara tagit tre, men på tåget vi skulle med så var det någon som bestämde sig för att sticka ned någon annan med kniv så naturligtvis blev hela resan försenad med en timme.
Vi bytte tåg i Bramming, och hade 50 minuters väntetid.. Jag säger bara.. Åk inte till Bramming.
Väl i Ribe, så förundrades vi lite över hur fin staden egentligen är, och jag gjorde en mental note: Återkom när det blivit varmare. Så Ling, vi har ett utflyktsmål! XD En av anledningarna till Ribe-besöket var att det finns en omgjord arrest där, som numera fungerar som hotell. Där gjorde vi ett studiebesök, och emottogs av en helt extremt trevlig dam – hon bjöd på thé och köpte in till fika! Helt vansinnigt. Min färdkamrat hade bråttom hem till Århus, så han tog tåget hem kl 15:45. Jag fortsatte vidare till en lokal rått-dealer, där även ett annat råttköparpar råkade befinna sig. Så tog vi en kopp kaffe och pratade råttor. Hon hade otroligt många råttor. 59 stycken. I en etta o.o Hjälp! Jag träffade dessutom min första IRL-longhair Liknar stora hamstrar de där ju XD
Men efter en stund fick jag meddela att jag var tvungen att bege mig, mitt tåg körde snart.. Och gissa vad som uppenbarar sig; jo de där andra råttköparmänniskorna hade kört över halva riket på precis samma dag och tid som jag – och de bor bara en kilometer härifrån! Jag fick skjuts hem och var hemma tio minuter innan min färdkamrat som ju hade så bråttom 
HA! En och en halv timme innan jag egentligen skulle varit hemma.. Supertrevliga var de också.
Sen var det ju introduktionen. Har läst en massa skräckhistorier, om hur de äldre råttorna biter sönder de små och terroriserar dem. Så jag var skitnervös o.o Hade haft en bit fleecetyg i Lily’s transportbox, och en annan bit i mina damers sputnik. Damerna åkte ner i sin egen transportlåda, och jag bytte om på lapparna så att alla fick en ny lukt att fundera på medan jag skrubbade buren. Sedan träffades de alla på köksbordet. Althea var lite rädd för den lille, men utöver det så hälsades det lite sen undersöktes bordet i allmänhet och sen blev det storfjäsk för mig – alla ville upp och åka axel. Jag var helt förundrad. Varför jagade de inte den lille och brottade ner henne, varför var det ingen som skrek, fy vad duktiga de är.. Jag är så stolt 
Sen stoppade jag in alla i buren efter en halvtimme på bordet. Det var också lugnt.. Inte ens när Lily kravlade sig upp i Sputniken var det någon som sa något. De har varit i buren en kvart nu. Lite kiv kommer det nog bli men det mest kritiska är nog över. Jag är så lättad
Kaffeavvänjning – dag för dag
16
Feb
DAG 1
Som överskriften antyder, så försöker jag mig – igen igen – på att skära ned på kaffet. Det har blivit väldigt mycket på sistone, tre koppar om dagen.. Och då snackar vi halvliterskoppar. 1.5 liter kaffe om dagen är nog ingen bra idé Mitt bästa sätt att skära ned på saker (koffein, socker, allehanda dåliga vanor) är att abrupt hålla mig ifrån det ett tag, för att sedan återgå till mer normala nivåer igen. Min mage är nöjd med beslutet – men abstinensen har börjat visa sig (suck). Jag är tung i huvudet och ögonen, och kommer snart få huvudvärk.
Mitt första mål är att klara en dag. Sedan tre. Klarar jag det så länge, så klarar jag nog en vecka
Bilden ovan är från min hall.. Jag möttes av en 70 cm hög snödriva imorse. Heja
*
DAG 2
Guldstjärna till mig. Ett kaffefritt dygn. HUVUDVÄRK! Trött som fan. Fick lägga mig kl 21 igår, sov till halv sju. Helt utslagen ändå. Tröstar mig med thé..
*
DAG 3
Det känns nästan redan lite lättare att vakna på morgonen 
Dock mår jag illa och har huvudvärk så jag har inte kunnat äta frukost. Är lite sömnig och hängig, men inte lika mycket som igår. Än
Lite senare på dagen: Jag är SÅ nära att ge upp FY!
*
DAG 5
Igår hade jag övernattande besök, så det blev ingen uppdatering Faktum är att det går helt strålande bra nu, jag mår mycket bättre.. Är piggare och gladare och knappt ens sugen på kaffe. Men jag dricker KOPIÖSA mängder the, främst grönt..
*
DAG7
Att påstå att jag inte är sugen på en ångande varm kopp svart hade varit lögn, men allting kretsar inte runt kaffe idag XD De första två dagarna var värst, nu är det helt okej Har återupptäckt min stora passion för the och går på upptäcktsfärder i theförrådet Tycker jag förtjänar en rejäl klapp på axeln, har nu gått från upp till 1.5 liter om dagen till abrupt ingenting, och jag har hållt mig ifrån eländet i en hel vecka! Heja mig
Malström
15
Feb
Here I am, in the middle of February 2011. I am sitting by my kitchen table, looking out at a cold and windy day. The brown wilted grass and the naked bushes and trees are stained with specks of white. I hear there will be more snow today, and colder winds. Some time it will have to end, and the sun will finally be able to spread warmth and new life across the barren winter land. But not yet, for now I will have to put up with the cold and the darkness.
I didn’t go to school today. Some days, it feels like a waste of time. I will just sit there, anyway, and waste 1 h in total on transportation. Then I might as well sit here, in comfortable distance from coffee, food and all things good in life. If I weren’t so annoyed with them, I would add my rats to the list. Well, to be fair, it is only Althea I am mad at. She bit me yesterday! As usual, she was sleeping on my neck, I had my hood pulled up and everything was peaceful and cosy. Then suddenly, she stirred – and I felt a jab of pain in the skin between my neck and where the shoulder just starts. For some reason, she decided I needed an involuntary piercing.
The reason why I chose the title “Malström” today was because it really sometimes feels like I’m just a little drop of water in the tide. So much is happening, and yet it seems like I don’t have to lift a finger in order for it to drag me along. My exchange year is more than half way through. Robert and I signed the contract for our Helsingborg apartment this weekend. He will be moving in May, I – and my monsters – will follow in July. The location is extremely central, barely 900 m from train and ferry connections. Shops and all of the city’s facilities are just outside the door. The apartment itself is pretty big, 75 sqm. I haven’t seen it IRL yet, but Robert showed me some pictures. It all looks very nice, only the fact that it is not salmon coloured like the one we almost got in Lund is a huge plus! And I wouldn’t call it a downside, but it is located in an area with a lot of immigrants (Robert and I will only add to the statistics, since I am technically a foreign citizen and he is the child of two immigrants). I am sure it will take some time getting used to the environment, but that too will be a lot of fun I have heard it is not bad at all in that particular area, so I feel pretty confident.
That was a bit of my life. I turn 24 in less than two weeks. I am soon half way 50! There is so much I had imagined that I would have accomplished by the time I turned 25 – and yet, looking back on some of the things I have done and am doing, I am not doing all that bad. Maybe, just maybe, I will be wearing the title Master of Architecture (that’s not a small thing to master, huh?) by the time I turn 25